Stockholm rogaining

Race rapport Stockholm Rogaining

 

Spontant anmälde vi oss till denna orienteringstävling, som gick för en vecka sedan nu. Har tänkt att det skulle vara riktigt kul att vara med i flera år, men datumet har inte passat. Men så hade vi inget annat för oss den här gången!

Bästa uppladdningen var dock inte att servera på Guldgalan dagarna innan. Sprang sönder ben och fötter redan där och blev heller inte så bra sömn kommande nätter. Men men. Efter nattåget åt vi god frukost hos Mathilda och sen for vi till start i Nacka Strand. Det var mer folk än vi räknat med. Tydligen har tävlingen funnits i mer än tio år, och blivit ganska populär.

 

Den går ut på att på 6 timmar springa och ta så många kontroller och poäng som möjligt, från klockan 12. Om man hellre ville cykla fanns det en klass för det också, men de fick bara vara ute i 4 timmar. 30 kontroller var utplacerade på ett stort område där de varierade i poänggrad. Vi passerade genom Nacka och Vikdalen, Fisksätra, Solsidan (!),  Erstavik, början på Tyresö, Älta, Kolarängen, Bagarmossen och Hammarbysjöstad.

Hur som helst hade vi packat Ultimate directionryggorna med ett extra underställ, pannlampa, en halv flaska vatten att dela på, några bitar shockblocks, en liten Japp var, en varsin Chia gel och några små bars. Detta visade sig också vara för mycket. Vi behöver inte så mycket i oss när vi springer, och särskilt inte när det är lite kyligt i luften. Det är ganska skönt att man inte blir så hungrig och ändå har energin kvar. Vi knaprade bara i oss japparna, chia gelsen och delade på en bar. Vattnet gick åt i mål. Hade innan sett att alla andra laddade upp med matlådor av pasta, mackor och energidrycker innan start, men det tyckte vi var lite over-kill. ..

Man fick öppna kartorna klockan 11, så en timme hade vi på oss att bekanta oss med området och planera färdväg litegrann. Men som vanligt blir vi ganska stirriga och sitter bara och kollar en bra stund innan det blir någon verkstad av det hela. Hade lite svårt att bestämma oss hur vi skulle lägga upp, och det blev ingen inritad väg på kartan (eller kartorna, vi fick flera stycken, en del att hålla reda på) utan tänkte att vi får väl vara lite spontana istället..

 
 

Trots lite stockholmsstress så var starten väldigt chill. Ingen startlinje, (eftersom alla hade olika planer vart de skulle springa och vilka kontroller de skulle ta) och en arrangör bara räknade ner sekunderna, så var vi iväg!

 

Första kontrollen var lättast att hitta då många andra också sprungit till den först. Men lyckades ändå springa lite fel och tappade några minuter, men det ska väl vara så i början så man skärper till sig. Dock gjorde vi inte det heller. Missade en kontroll på kartan eftersom vi inte hade någon överstrykningspenna syntes de ju knappt. Så efter att ha stämplat av andra kontrollen bestämde vi oss för att springa tillbaka och ta den vi glömde i all hast. Det blev väl 2-3 km extra.

Vi kände oss i alla fall jättestarka och pigga i benen och det var lite kul att kolla på hus och båtar längs vägen. Att orientera är ju det bästa sättet att upptäcka städer på alltså!

Det var riktigt roligt att möta cyklister och ha de runt sig. Vi höll samma tempo som ett tjejgäng på fyra. Kan tänka mig att det gick lite långsammare eftersom de var så många i ett lag det blir ju svårare att hålla ihop när alla ska ta del av vägval och hålla koll på var man är på kartan. Men vi hejade på varandra och trodde såklart att vi inte skulle se dem mer. Men när vi stannar till vid kontrollen för att kolla vart vi skulle härnäst kommer de cyklade igen, vi hade kommit före dem! Haha.

De går med cyklarna i uppförsbackarna, så där tar vi också ikapp, och lyckas vara före till nästkommande kontroll också. Visserligen låg den inne i snårskogen uppe på en höjd, så då hade vi som löpare det lättare!

Sprang in i Solsidan (och Saltis), såklart spanade vi efter Mickan och Freddes hus, kanske att vi såg något liknande deras. Det var verkligen lyxkvarter, shit, hur vissa bor, hur mycket pengar kan de ha?

Variationen på banan var jätterolig, från att ha sprungit i svenssonkvarter, till in i småstigar, rena bushen, typisk skogsmark och öppna ängar, så korsade vi också en hästhage och kände oss lite bad-ass. (Men den var faktiskt tom och såg mer ut som åkermark, grinden var dessutom öppen).

 

När vi var mitt inne i skogen där en kontroll skulle ligga nedanför en brant (utan annat riktmärke) och vi hade irrat lite fel, stötte vi på ett gäng rådjur. En var så nära som två meter, den stod och gömde sig under en gran och när jag kom för nära (ovetandes om detta) skuttade den ut rakt framför mig i panik och hoppade i rasande fart bort bland granarna. Lite med andan i halsen fortsatte vi leta efter kontrollen och när vi praktiskt taget gett upp och var på väg ner, en aning griniga på varandra, så fann vi den! Så det brukar vara för oss! Haha. Man ska ha lite tur.

Vi hade en fortsatt fin tur genom skogen och förbi stora gårdar innan vi sprang igenom en park och började höra trafik igen. Nästa kontroll låg mitt i bebyggelse uppe vid en mast. Det började skymma nu, och efter en stund satte vi på oss pannlamporna. Himlen lyste rosa, vi var fortfarande pigga, det var gott med choklad och det var underbart att vara ute på långpass!

Som vanligt på orienteringstävlingar tvivlar vi på oss själva och löpningen blev lite hackig. Småspringandes med näsorna nere i kartorna för att försöka urskilja gatnamnen tassade vi vidare och var inställda på att ta tre kontroller till på vägen till Hammarbybacken, (för den ville vi hinna med innan tiden var ute.) Istället tog vi bara två av dessa för att tiden kändes lite knapp.  Det var mycket svårare att orientera i mörker, men när vi såg toppen av backen bland alla hus var det enklare att bara springa på och inte fundera så mycket. Branten upp sprang vi förbi några andra löpare också, det var ett tag sen vi sett någon, och vi förstod att de flesta hade hållit sig till de närmre kontrollerna.  

 
 

Längst upp var det magnifik utsikt över Stockholm, riktigt läckert! Frankrikes flagga lyste så fint på Globen också..  Hur som helst gjorde vi ett dumt val att försöka satsa på en nio-poängare i skogen efter Hammarbybacken istället för att ta en lätt fyra i ett kvarter innan backen. Det var nämligen tung trafik där nere och stora vägar hit och dit, och byggarbetsplatser mitt i vägen osv. Vi kände också att det gjorde olidligt ont i ljumskar och fötter, (lite skador sen innan tävlingen) och med en timme kvar hade vi ingen större lust att irra omkring i en skog som vi inte visste hur den skulle se ut, och sen behöva kuta allt vad vi hade in i mål. Så vi beslöt att skita i poängjakten och bege oss tillbaka lite tidigare istället.

Mycket av banan hade blivit på asfalt, men det var ganska roligt med lite annorlunda löpning, än de tävlingar vi brukar ställa upp i. Sista kilometrarna gick inte särskilt fort, irriterande när både huvudet och kroppen är starka men smärtan gör att man inte kan springa så fort som man vill.. Men vi hade det ganska trevligt i alla fall och var ändå nöjda med vår tur, den hade varit superskoj. 43,7km slutade runkeeper på, och vi kom tillbaka 45minuter innan tiden var ute, god marginal alltså, haha, det ska väl vara det någon gång i alla fall.  

 

 

Det bjöds på Tacos efteråt, men ingen vinst. Det visade sig att de flesta tagit kontroller i skogen som var närmre och därmed hunnit med fler kontroller och mer poäng. Vi hade sprungit runt hela alltihopa, och skippat massa kontroller i mitten av kartan. Med mer fokus innan och bättre planering går det nog bättre nästa gång. Vi velade lite längs vägen vilka kontroller vi skulle ta, och det ska man ju inte behöva göra.

 

Tackar Mathilda än en gång för att vi fick bo hos henne! Alltid lika mysigt.

 

Här hemma har snön kommit och vi har hunnit åka skidor i dagarna tre. Nästa vecka åker vi till Bahrain och hälsar på kusin och kusinbarn (som vi inte träffat än!). Sen väntar massa jobb i december, har hört att det finns nåt som heter så.

Bildbombar lite till här nedan, det är ju som lite roligt att dela med sig. 

 
 
 
 
 
 
 
Testade glutenfria tunnbröd häromdagen, supergoda, det blir flera till jul! 
 
 
 

Hade gött, glöm inte att leva!

//Sanna

Military Weekend

Vi har under en tid funderat på att utbilda oss till militärer eftersom universitetsstudier inte passade oss särskilt bra. (just nu i alla fall). Vi bokade därför in oss på en "prova-på"-helg, så kallad Military Weekend för några veckor sedan. Perfekt att få testa på hur det är att vara militär om det är något vi skulle vilja göra framöver.

Vi och åtta andra ungdomar blev hämtade på busstationen i Östersund för en kortare färd ut till Frösö Park där den gamla militäranläggningen låg. Fortfarande hålls det utbildningar här, men inte i lika stor skala.

Efter information om Försvarsmakten och de kommande dagarna fick vi varsina stora väskor med alla kläder och utrustning som vi behövde. Allt i gröna färger såklart. Fredagsnatten skulle vi sova på Kasern i typiska militärsängar. På kvällen skulle vi lära oss att hugga ved bland annat
 

Dagen därpå var lite mer händelserik. 06.00. upp och städa, packa i ordning sin utrustning då vi skulle sova i tält till nästa dag. Innan frukost var det även "BRAK", tror det stod för Ben, Rygg, Armar, Knopp. Alltså lite lättare styrka och rörelse för att vara "uppvärmd" inför dagens bravader. 07.00 Frukost på Quality Hotel, dock fick vi inte ta från hotellfrukosten, utan fick sitta i ett eget hörn där det serverades osaltad gröt, sylt och mackor...

 
                              
 

Sedan var det övning att lägga första förband, sätta ihop en bår, och även samarbeta tillsammans där en fick spela skadad, vi var två grupper och skulle försöka göra allt så snabbt som möjligt. Tävling! Vårt lag förlorade dock båda omgångarna, men bara med några sekunder. ;)
 
Fystester stod också på schemat. Det såg vi faktiskt båda väldigt mycket fram emot! Det är roligt att testa sig själv och se hur man ligger till i sånna tester som används. 

The Classic Beep-test skulle vi göra, dock hade Kapten bestämt sig för att stoppa redan vid nivå 7,5 eftersom det var kravet för att få någon befattning. Det tyckte vi alla var lite irriterande då vi ville se hur långt vi kunde springa. När vi gjorde testet senast vilket var i gymnaset för några år sedan kom vi till 13 nånting. Menmen, vi skulle ju hinna med de andra testerna också så det var väl därför. 

Sedan var det armävningar, vi brukar alltid gå hela vägen ner och nudda golvet när vi gör, men nu skulle vi bara gå till 90-graders vinkel med armarna, så det blev ju lite lättare! Max-nivån vilket skulle ge 100 poäng var 28 armhävningar, som man skulle göra i samma takt som en klocka. Några hade det ganska kämpigt, men vi klarade det bra. 

Vi båda är ganska starka när det gäller kroppsviktsövningar så de här testerna var a piece of cake typ, men det blir väl lite annat om man ska till å lyfta något tungt 

Sit-ups skulle vi göra 60 stycken för att komma upp i Max-nivån. Det klarade nästan alla. 
Rygghäng var det också då vi skulle hänga utför en bänk. 2,5 minuter fick man 100 poäng för. Inte heller nåra problem. Arnhäng, man skulle hänga i en "Chin-up" i en stång alltså med handflatorna mot sig, och hålla sig med hakan ovanför stången. Vi höll 1 minut som var max. Det enda som falerade våra testresultat var hoppen. Vi skulle hoppa så högt som möjligt. Kom endast 34 cm men max var väl 90 cm tror jag. HAHA, men vi var nöjda ändå, 420 poäng. Tydligen var dom ganska imponerade av det. Hade kanske inte väntat sig att vi småtjejer skulle göra så bra resultat. Synd bara att man typ annars är för liten för att vara militär...

 Efter lunch bar det iväg till Skyttecentrum ovanför Lugnvik, där vi också skulle tälta. Vädret var perfekt, vindstilla och strålande sol! Tillsammans hjälptes vi åt att sätta upp 20-mannatältet med en kamin i mitten. Det tog sin lilla tid med lite justeringar här och där, men tillsist var det uppe! Vi gick också igenom säkerhet vid brand, tillagning på Trangiakök och sånt. (Alla hade visserligen redan lagat mat tidigare på det viset, men det är ju bra med repetition!)

 

Så var det dags för Fältövning! Vi lärde oss olika tecken för hur grupper tar sig fram under strid och så skulle vi sedan låtsas att vi var på väg mot fienden inne i skogen. De var spännande när mörkret lagt sig lite också! Vi snavade såklart på deras fällor då det small varnings-lysfyrverkeri och rökbomb. Väldigt rolig övning då alla fick lite panik och kastade sig platt på marken när det hände oväntade saker. Lite spänd hela tiden. 

Middag tillagades under tak då det började regna. Värsta lyxen. Det var inte frystorkat utan en annan typ av pås-mat där man slapp koka upp vattnet, man hällde i ca 1 dl i en annan påse där man lagt sin matpåse, sedan stängde vi snabbt och så startade en kemisk reaktion i den där påsen så att vattnet börjad koka och maten blev uppvärmd! Superhäftigt! Lite svårt att förklara, men säger typ google it, företaget som säljer det heter Army Gross. 


 
 
Senare på kvällen kastade vi handgranater och testade gasmasker. Tänk om man kunde var lika effektiv en vanlig dag! Så mycket som vi hann med den här lördagen! Efter kvällsfika som betsod av frukt och tekakor, (är inte van vid så mycket bröd som det serverades under helgen så magen mådde ju därefter...), var det dags för läggdags. Vi hade till och med tillgång till toaletter, det kändes väldigt lyxigt och skönt, hade verkligen inte räknat med det. Det gjordes också ett "Post-schema" för vem som skulle sitta vakt vid kaminen under natten. jag fick mellan klockan 4-5 och Sanna 5-6. Alltså de sista tiderna. 

 

Det tog ett tag för alla att somna, som vanligt snackas och skrattas det en del. Natten i sig gav inte särskilt mycket sömn heller, eftersom min närmaste sovkamrat snarkade så hela tältduken fladdrade. Dock sov alla gott när jag började mitt pass. Någon hade sagt att det gick ungefär tre vedträn på en timme, så jag plockade fram tre stycken och väntade. Det var ett vedträ i när jag tog över, och då lät jag det vara ett i också, vilket blev lite fel. Jag satt och huttrade men tryckte inte ner fler trän då jag antog att det skulle vara i ett åt gången. (alltså, vad tänkte jag med enns?). Sanna vaknar och ber mig elda på "Lina jag fryyyser, det är svinkallt!" Så jag börjar hiva ner trän, men det vill inte ta sig. Korpralen (alltså typ vår "boss") vaknar också av kylan och får tar över. Tydligen har aska satt stopp för ventilationen eller nåt, men det ordnar sig. När det sedan är Sannas tur blir det nästan för varmt och ännu svårare att sova den sista timmen. Men vi slapp frysa mer i alla fall! 
 
Frukost får vi "på sängen" denna gång, i form av fil och flingor, och, (surprise) MACKOR. Morgonen går i rask takt då vi snabbt river ner tältet och plockar i ordning allting. Sen är det dags för BRAK igen. Sergeanten (andra bossen) sa att vi bara skulle stretcha lite för att inte bli så svettiga i kläderna när vi var ute. Skönt, tänkte de flesta, och så plötsligt svänger han på klacken och skriker; "SÅ FÖLJ MIG!" Han råkutar över fältet och runt om byggnaderna och vi försöker hänga med för kung och fosterland. Tillbaka vid start får vi hoppa och flaxa med armarna, veva armarna och se ut som rena idioterna. Vilken stretching va... Men roligt det var haha! 
 
Vi får sedan instruktioner och säkerhetsgenomgång inför hanteringen av vapen. Kan för mitt liv inte förstå hur man kan springa med full stridsutrustning och de där klunsarna och fokusera på en och samma gång! Kunde ju knappt hålla i AK4an utan att darra. SKIT-TUNGA! Och att samtidigt sikta och trycka på rätt saker och se lite proffsig ut, ja det gick ju åt h*lvete. Men så kom det spännande, att få prova skjuta med de olika modellerna. Pistol, AK4an och AK5an skulle vi testa. Tre och tre på varje "station" Vanligtvis övningsskjuter de på från 50-200 meters håll, vi sköt på 15 meters avstånd...
 
Började med pistolen. På TV ser det ju väldigt enkelt ut, men jag tyckte ärligt talat att den var mest obehaglig. Så liten men ändå så kraftfull, när skottet gick åkte ju pipan upp av trycket i alla fall. Vi låg när när vi sköt med AK4:an, det var kul, och då slapp man ju hålla upp den också! Alla hade såklart hörselskydd eftersom det smäller vääldigt högt. 

                                                    
 
 
 
Dagen avlutades på Frösö Park med "vård" av all utrustning, lunch och en till info om Försvarsmakten och hur vägen dit ser ut. 
 
Vi tycker att helgen var väldigt lärorik och rolig! Det fysiska passar ju oss, och att vara ute i naturen och så, men jag vet inte om den så uppstyrda delen, hur man ska uppföra sig och gå på led och så vidare känns så kul. Och jag tror också att jag är lite för liten för att kunna hantera de där vapnena och bära en stor tung utrustning... (Om det nu är det som krävs för att gå till exempel GMU). Vi brukar ju liksom vara "gram-jägare", att bära så lite som möjligt när vi är ute och springer på fjället ! Men det var kul att få testa på detta, och vi rekommenderar verkligen de som är nyfikna på militären att boka in sig på en sådan här helg! 

 
Visa fler inlägg