OreY
Igår bagav vi oss upp mot Skutan i löpardojjor och mehavd lunch i våra löparsäckar. Solen var på vår sida och det såg verkligen ut som om vi skulle få en toppendag! JO TJENA.
Vi tog samma väg upp som på Navirun, alltså upp vid Hummeln. (Det finns ju annars andra fina vägar till Skutan, via Björnen eller Tott till exempel. Men vi ville kunna avsluta nere i Åre där vi hade bilen. )
Att springa uppför slalombackar är alltid det jobbigaste, men vi tog det lite lugnare än på tävlingen så det kändes inte lika mycket i vaderna denna gång,
Efter hummeln började dimman komma och solen försvann. Det börkade även bli blåsigt, så fast vi sprang gick det inte att hålla värmen så bra. Väl uppe vid kabinbanan hade vi iallafall fått en rolig stiglöpning och lite småklättrande på stenar här och där. Vi delade på en banana för lite energy boost då vi förstod att vår medhavda lunch i våra löparsäckar som skulle bli ätna i solsken och utsikt inte skulle bli ätna där uppe på toppen i solsken och utsikt. Det såg verkligen inte lockande ut att forstätta in i dimman, men har systrarna El Kott bestämt sig för att göra en sak så ska det bannemej göras. Och yeesus, Skutan liksom? Ingen big deal.
(Satte mitt min midjeväska runt axeln, det var bekvämare..)
Det var dock halt av is som sjutton även med våra ice bugs så det blev inte jättemycket löpning sista biten. Väldigt fina mönster av snö och is på alla stenar fick vi se, och när vi kom upp till toppen så fick vi till och med några sekunders sol genom molnen! Den försvann dock ungefär lika fort som den kom.
Lite photo session såklart.
Upp var det inga problem att komma, men hur skulle vi komma ner? Det var ju SNORHALT! Våra fingrar var halvt förfrusna och humöret började tryta. VAD TUSAN SKULLE VI UPP HIT OCH GÖRA!? DET VAR JU FÖR FAN SOL OCH VÄRME NERE I BYN MEN TRO FAN ATT VI PROMPT SKA UPP PÅ BERGET BARA FÖR ATT! Vi skrek och gnabbades med varandra som vanligt när det inte riktigt blir som vi tänkt. vi var ovänner ända tills molnen började lätta och det blev springvänligare. Tystnad är alltid det bästa för att vi ska bli sams igen, vi sprang på nerför stigarna och hoppade hit och dit, DET VAR DÄRFÖR VI SKULLE PÅ TOPPTUR IDAG, FÖR ATT DET ÄR SÅ JÄKLA KUL ATT SPRINGA NER! :D (Fast i ärlighetens namn längtade jag bara efter att få värma mina stackars händer och få sätta mig på en toalett)
Vår medhavda lunch i våra löparsäckar som skulle ätas i solsken med utsikt blev istället ätna inne i värmen på Holiday Club i sköna fotöljer. Sen unnade vi oss some lösgodis från ica. Inte ofta jag är sugen på godis faktiskt, så när det väl äts så är det vääldigt gott!
Jag blev lite irriterad när Sanna skulle ta kort när jag äter. Själv är hon glad som en smäck
Det blidde även lite styrketräning när vi kom tillbaka till stugan, hade med oss skivstänger och aminosyror och allt! Vilka brudar liksom. och sen Ärtsoppa till middag. Det ni.
