Välkommen till ensamheten
Så det är såhär det känns att vara ensam. Totalt ensam i hela huset alldeles för mig själv. (förutom två päron som inte gör för mycket förnär). -Jag vill bara poängtera att jag är utan både storasyster och tvillingsyster för tillfället. Det känns tyst och dött här. Nu vet jag hur ni andra utan syskon har er där ute, arma stackare. Jag ska sluta klaga. Det är inge kul att inte veta vad man ska hitta på och inte ha någon att konversera med, snacka lite skit på morgonkvisten, osv. Som grädden på moset är jag förkyld och tycker ännu mer synd om mig själv. Olika kureringsmetoder är ju helt värdelösa, ingenting funkar på mig. Jag är för pigg för att sova och bli frisk, men för trött för att träna ordentligt och känna mig fräsch. Äsh slutsnackat om mig och mina problem.
Hur ser världen ut utanför min lilla bubbla? Jag är såå nyfiken och förväntansfull på livet och vill bara sluta skolan och sticka iväg, nununununu.
Alla lever vi i våra små bubblor... Vi måste öppna våra ögon, Vidga våra vyer, Se världen! Håller ni inte med mig?
//Sanna (noob, tönt, alone, sjuk, störd, ful, feg, svag, lörp, tölp, gmklglksaönsdfghjklloiuytfvbnkiuyt mind fuck )