Skoj tävling

I helgen var vi med på Hyddan Randoneé Open och utmanade Kalle Zackariasson Wahlström som testade på skidalpinism i inspelningen för Svett och Etikett.
 
Vi hade lånat extra par stighudar denna gången för att slippa stå där och traggla om de inte skulle fästa. Skönt att inte behöva bekymra sig för det.
 
Urban Axelsson hade lagt banan. Han gjorde mig lite skraj innan start när han sa att det var brant och isigt på något ställe, och bristande skare. Men det visade sig vara helt okej utförskörningar och snön hade hunnnit bli mjuk och fin. Dock blev det B-bana och då inte upp på skutan, utan i stället upp på Totthummeln och ner i Sadeln. Var besviken först, men han hade gjort banan riktigt varierande och kul ändå, lite flackt att gå på sina ställen, men jag hade ändå för långa stavar, så det var ganska bra. (Ena staven gick av för några dagar sedan, så fick låna ett par barn-längdskidstavar av en kompis).
 
Hur som helst var det ett glatt och avslappnat gäng som traskade upp till starten ovanför Fjällgården. Där skulle de filmas en del på Kalle innan vi fick sticka iväg. Det är mycket som är omtagning och fejk i tv alltså, haha ganska fult. Men i alla fall stack de duktiga (alltså inte oss inräknade) iväg i en faslig fart och mina lungor höll på att dö den första stigningen upp till Totthummeln. Har jag dålig kondis eller vad?? Inte kört några snabba pass på skimoskidorna, och det kändes!
 


Kom sen in i ett bra tempo i alla fall och försökte göra allt så snabbt och smidigt som möjligt. Stighudsbytena går ju bättre och bättre, men hade gärna haft en dräkt så man bara kan lägga in dem i fickan vid bröstet. Fick istället knöla ner den i byxan, och det blev lite krångel att dra fram dem vid nästa byte. Första utförskörningen tog jag det lugnt för att känna av lite, hade folk bakom mig, men ville inte krascha de första jag gjorde. De fick skylla sig själva som inte gått snabbare uppför tänkte jag, haha. Vädret var ganska skönt ändå, mulet och lite blåsigt, men man vill ju inte ha det för varmt heller.
 
Tog slut i energi litegrann för andra stigningen, gick lite slow motion en bit, men när vi tog av oss skidorna för att sätta dem på ryggsäcken (vi höll dem dock bara i händerna) och gå upp den branstaste biten på Totthummeln igen, tog energin ny fart, det är ju som lättare utan plankor på fötterna för mig.
 
En tjej som körde BAMM-vinter samtidigt som oss för något år sen var också med på tävlingen, och i var ganska jämnlika hela vägen. Vi var starkare uppför, men hon kom i fatt i bytena och utförsåkningarna hela tiden, så det blev en liten fajt. Drog dock i från i Susabäcken upp och kände mig ganska stolt att jag fick till bra slag och vändningar upp till VM6an lift. Sen var det bara att köra järnet ner för Stjärnbacken och inte krocka med alla andra skidåkare som åkte i systemet. Sen var det spurt upp med stighudar på ca 100 meter. Lina och jag var sida vid sida och med påhejjningar runt om sprang vi, man vill ju inte ge sig! Jag med flera par stighudar instoppade i byxorna kände mig rätt klumpig haha. Fick staven mellan benen precis innan målgången också, men låg väl nån halvmeter efter där ändå. Det var i alla fall en grymt kul tävling, lite kort, bara ca 1,5 h. När man väl var i gång vill man köra längre.
 
Vi och Kristina Nordebo.

Några kompisar och bekanta fanns på plats och det var ett allmänt trevligt arrangemang hur som. Riktigt fint väder blev det också tillslut och Kira var mer än glad att komma ut igen när vi var hemma, även fast mamma faktiskt sprungit med henne tidigare. Senare på kvällen mötte vi upp Petter på gymmet och körde lite tillsammans. Härlig dag helt enkelt.
 
Har dock haft ett tryck över bröstet sen vi jobbade förra veckan, blev fyra dagar i sträck med 12 timmars jobb, evigt stressande, efter det vill det inte släppa... Får se om det går över om ett par dagar.
 
/Sanna